Lugn helg

Denna helgen har jag tagit det väldigt lugnt. I fredags var det dags för avslutningsmiddag för Karin och Nina som ska åka och spela CEV i Turkiet. Som ni säkert lagt märke till är 90% av bilderna i denna blogg googlade, och inte heller denna kväll lyckades jag ta några bilder. (Men en parentes säger ändå mer än 1000 bilder.)

Igår och idag har Sigge och Martin varit ute på lite egna äventyr så jag har haft det lugnt och skönt hemma, och dagarna har präglats av mycket mat, dryck, samt läsning vid poolen. Skönt!

Igår bjöd vi in till lite poolparty (eller vi var noga med att uttrycka det "poolhäng", för vi VISSTE att vi skulle bli trötta vid 22 och då ville vi att ni andra skulle gå hem!) Men det fattade ni ju såklart inte. Jag fick skit när jag ville gå och lägga mig, eftersom jag hade bjudit in till "fest"!
Blev iallafall ett gott fruktfat, vääldigt god kladdkaka, och även ett halvt norsk påskägg. Inte dåligt! Tack för trevligt sällskap fram till klockan 22 :)

Nu ska jag se lite How I met your mother (vad har hänt med den serien förresten? Den var fan ok innan men nu är det ju bara massa deprimerande dravel om bröllop och att Ted känner sig ensam, hallå... ensam är stark), och sedan hoppas jag få med mina säkerligen utmattade sambos på lite kvällsacai!

Till helgen ska vi hejja på fantastiska Karin som tillsammans
med Nina Grawender gör sin första internationella tävling för säsongen!

Hoppas ni haft en trevlig helg med snöbollskrig och skidturer :D

Svenska kvinna, skatta dig lycklig

Tidskriften Avpixlat har nu konstaterat att svenska män är de mest jämställda i världen. I denna artikel menar man att den svenske mannen mer än gärna ”ställer upp” och hjälper till med olika hushållssysslor. 

Jag tycker det är mycket hedersamt av Mannen att först gå till jobbet, arbeta 8 timmar (och till skillnad från oss kvinnor så leker de inte med garnnystan och sover på sidenkuddar hela dagarna) och sedan när han kommer hem, ja, då ställer han faktiskt upp och hjälper exempelvis till med att städa, tvätta och annat "smått och gott".
Och detta trots att det står klart och tydligt i diverse religiösa texter att dessa sysslor är kvinnans ansvar (källa saknas till eventuella referenser av religiösa texter).

(Förlåt för alla parenteser men de är så bra för att förklara vad jag egentligen menar och jag råkar veta att jag har en del retarderade läsare så jag tror att de behövs.) (Och en sak till angående parenteser; jag har kollat upp detta med punkt och sådan grammatikskit och jag vet precis hur man ska göra, så om ni stör er på att jag gör fel, så gör jag faktiskt inte alls det.)

Min favoritbloggare Nanna Johansson på nöjesbladet uppmärksammade
denna fina och absolut ej förolämpande artikel

Ja, så nu kära kvinnliga läsare, om du kanske tycker att det verkar spännande med en lång, mörk främling, australiensk accent, eller kanske en rik asiatisk affärsman, tänk om!

Det är en helt vanlig jävla blek svenne som gäller.

Trevlig helg!

Kära dagbok

Jag har aldrig behövt vila från volleyboll- eller beachvolleybollträning på grund av en skada. På ett sätt har jag väl haft tur (eller varit klok?), men jag har också kämpat med småskador, har bland annat haft problem med rygg, fot- och handled.

Idag på träningen timade jag helt fel i blocket och Nina slog en spike rätt på min tumme, liksom vertikalt in mot handen. Det gjorde förbannat ont rätt ut sagt. Jag stukar fingrarna rätt ofta, men det brukar gå över på några timmar bara, men denna gång kände jag att det var värre.

Jag kan fortfarande inte röra på fingret utan att det gör ont, och duschen efter träningen var ganska kämpig (dels för att jag grät hela tiden, först för att jag tyckte så jävla synd om mig själv, och sedan för att all sand gråts ut i ögonen och gör så sjuukt ont så man vill liksom fortsätta gråta bara för det, och jag vet att ni tror mer om mig kära läsare, men det är sant, jag grinar fan ofta), dels för att det tog typ 15 minuter att få av sig sporttoppen med en hand och då var jag helt genomsvett igen.

Det fanns inget att göra förutom att dra till det gigantiska shoppingcentret 10 minuter härifrån och dränka sina sorger. Idag dränkte jag dem i ett par nya löparskor från asics, vilket kändes som en rimlig tröst efter ett stukat finger. Jag betalade 199 reais, vilket är strax under 600 SEK.

Asics har överlägset skönast skor i alla kategorier enligt mig, tror jag har 6 par nu.
En av få saker man längtar efter med Sverige, får förbannat ont i ryggen av allt
promenerande i flipflops! (Saknar även att få spola ner toalettpappret.)

Okej, men då har även jag fått gnälla lite över fysiska skador här på bloggen, det känns bra. (Blir lite tjatigt när man bara gnäller över den mentala begränsningen.)

Nu ska jag sova och drömma om tumrehabilitering, mums!

Ny vecka

Idag började jag den nya veckan tillsammans med Karin, Nina och Wesley. Morgonträningen hade fokus på koordination och balans i framförallt blockback och pass och det var nog lätt att se att det var välbehövligt för våra trötta ben. Som tur var var det molnigt och relativt kallt (?) vilket gjorde träningen lite mer uthärdlig =)

Igår tog vi en båttur från Beira Mar för att få en guidad tur och se staden utifrån vattnet. Det var mycket vackert och trots lite åksjuka från olika håll så var det en trevlig liten utflykt.

Här kommer lite bilder! :)

Ganska taggade!

Lilla båthamnen nedanför vårt hus

Här har vi sex friska sjöhen på väg ut till sjöss! :D Flytvästarna hade vi då vi transporterades ca 25 meter ut till båten
och det var säkerligen grunt nog för att en volleybollspelare skulle bottnat =) 

Efter ett tag stannade vi till och brassarna tog massa posefoton a lá Titanic i fören. Sigge och jag var ju knappast sena!!

Beachvolleyboll och bloggande är tydligen inte mina enda talanger!

Tack för en nice eftermiddag!!

Känsliga läsare varnas

Idag har jag fått agera lite sjukgymnast. Wesley har ådragit sig en skada i axeln och han ville gärna ha lite hjälp med rehabiliteringen. Detta är en skada jag inte har så stor erfarenhet av så jag fick sitta några timmar igår och efterforska, och fick även hjälp av super-sjukgymnasten Lisa, en gammal kursare från Umeå! Väldigt kul med lite sjukgymnastik igen!

Det är många som frågar eller utgår från att man som sjukgymnast och idrottare allra helst vill jobba med idrottsskador, men i ärlighetens namn är det nog det bland det sista jag vill arbeta med. Det är precis lagom underhållning att få pilla lite på sina träningskompisar då och då =)

Jag är ju är både sjukgymnast och idrottare och får uppleva båda parterna från olika håll och det finns  faktiskt en hel del faktorer som gör att de båda tycker mer eller mindre om varandra..

Varför idrottshen är fruktansvärda att jobba med. Av Malin Linde, sjukgymnast.

• Idrottshennen är ett gnälligt släkte.
• Känner efter alldeles för mycket
• De är oroliga samt jämför sig med andra (varför får jag ont men inte hen?) (Ja men hur fan ska jag veta det?)
• Idrottshennen präglas av dåligt tålamod
• Vill inte rehabilitera, bara springa efter en jävla boll
• Tid är det enda en idrottare har, men det sista hen vill lägga ner.
• De tror att massage är något slags universellt botemedel mot allt
• Ni har så himla ont, alltså har ni funderat på hur mycket ni sliter ut kroppen med er jävla elitidrott? Ni kan väl börja på tantgympa på friskis istället så kanske knäna håller till 35..

Varför det suger att gå till sjukgymnasten. Av Malin Linde, elitidrottare.

• När jag pekar på stället jag har ont så kan sjukgymnasten inte omgående ge mig ett svar på när, var, hur, och varför jag har ont. (Har de inte röntgensyn?)
• De ställer massa frågor och vill att jag ska minnas till exempel när det började göra ont, vilket är jobbigt då jag i ca 6 månader har tänkt "ääh, det går snart över.." och endast uppsökt sjukgymnast för att morsan tvingat mig.
• De vill att jag ska göra tråkiga rehabövningar istället för att leka med bollen!
• De vill att jag ska ge saker och ting tid (okej fair enough, inte så att säsongskalendern verkar dyka upp..)
• De fattar inte att jag MÅSTE BLI BRA NU!!! Kan de inte påskynda läkningen av min hälseneruptur/stressfraktur/kroniska inflammation? Fan, går de typ ens någon utbildning?

Elitidrottshen: Lycka till med knäna!

Sjukgymnaster: Lycka till med idrottshennen!

Kram Malin

Planer

Vi är nu många som väntar på den värdefulla säsongskalendern. Utan denna kan vi inte planera var vi ska bo, spela, äta, eller knappt skita under sommaren.

Men ni vet ju kära läsare att jag är en extremt rofylld person med en ängels tålamod så jag tänker inte alls klaga eller bli jävligt förbannad över detta. Inte ens på facebook.

Trots en utelämnad säsongskalender försöker man då knåpa ihop sitt miserabla liv någorlunda och det är nu dags att delge er om mina planer så att ni kan komma och hälsa på mig i sommar (ta med kaka).

Efter Brasilien så landar jag hos mina kära föräldrar i Karlskrona i ca 4 dagar innan det är dags att ge sig av till Turkiet och Beachcamp!! Där blir det många kära återseenden!

Från Beachcamp är det sedan dags för en flytt till Göteborg och förhoppningsvis fortsatt träning med Wesley och gänget. Har man tur kanske man får hänga en del med sköna götlaborgare också!

Vi hoppas alla på en SBT-tävling i Umeå och isåfall åker jag till Umeå i två veckor i slutet av juni för garanterat bra häng, samt träning med detta teknikens under!

Efter detta är det dags för lite sjukgymnastiska uppdrag och jag flyttar till Karlskrona för att jobba i 6 veckor. Även där finns det gott häng att vänta!

Lycka till med att planera era egna liv utan en säsongskalender!

Så var det bara 3 (idioter) kvar

Carl har idag lämnat oss i stor sorg.
Carl var en stor man. Kanske inte till det yttre, men till det inre. Carl åt väldigt väldigt mycket.

Carl brann för det han gjorde. Han älskade att spela beach, men även age of empire. (Jag vet, man typ ba, daah hur gammal e du).

Carl var en enkel man. Han nöjde sig med the master bedroom (störst säng, störst badrum och störst garderob).
Carl klagade sällan. Han lämnade aldrig arga lappar (som rimmade, men man blev för ledsen för att inse det) på ens huvudkudde om att man lämnade gröt i diskhon.
Han klagade aldrig över att man gick inne med flipflops, och dampade aldrig och slängde ut dem genom fönstret eller gömde dem under soffan (bra gömställe btw, det använde jag också när jag var 12).

Du finns för alltid hos oss. När vi kliver upp 05.30 finns du hos oss. När vi svettas efter duschen finns du hos oss. När vi har eftermiddagsmys i den stora sängen kommer det alltid vara en liten liten yta som aldrig går att fylla.

Carl har lämnat oss, närmast sörjande

Martin (sörjer mest uteblivet age of.. och någon som lagar mat, diskar samt borstar hans tänder åt honom)
Malin (sörjer, men är även lite glad att få gå inne med flipflops utan risk för att behöva dyka efter dem i poolen)
Sigrid (sörjer främst de oombedda närmandena med inslag av juck som kändes helt naturliga efter att ha varit bekanta i ca 7 h)

Då var det slut för denna gång

du lämnar oss kvar med en klagosång.

På andra sidan du väntar på oss

nu är det dags för dig att kasta loss. 

Vi andra fortsätter med beach och sol!

Dude, du kommer inte ens ha en pool.

Vill ni veta en hemlighet

Jag har inte tränat knäböj på typ en månad.

Istället försöker jag göra andra övningar. Idag till exempel så tog jag en timmes massage, och igår så låg jag i sängen.

Nu kanske ni tänker att ni gärna skulle vilja byta liv med mig, men det går ju inte.

Istället önskar jag er en fortsatt hyffsad onsdag! 

(Lycka till med knäböjen).

Hej..

Rachel Green sa en gång;

- There's rock bottom, 10 tons of crap, then me.

Jag orkade bara hålla fokus typ 45 minuter av träningen idag, resten blev bara ren jävla skit. Jag försökte fokusera ändå men hjärnan kändes bara som fucking.. övermogen mango. Ni vet med dedär äckliga trådarna som blir.

Janne och Cindy var förstående och sa att det kändes som att de var själv på planen när de var med mig. Visst är det härligt med folk som sparkar på en när man redan ligger!
Även Martin försökte sig på pepptalk med klassikern "det är aldrig försent att ge upp Malin".
Tack alla fina för de varma orden!

Nu kanske ni blir lite deppiga av att läsa detta inlägget, men det skiter jag i. I denna blogg får ni hela min själ och inte bara den fantastiska glada, vackra och perfekta människa som man enligt svensk lag är skyldig att visa upp i sin blogg. Jag är lite rädd att återvända till Sverige efter dryga 6 månader av total ärlighet. Om ni inte ser mig på stranden i sommar så har svenska staten eliminerat mig på grunderna spridning av negativa tankar i blogg, samt utelämnande av bilder tagna snett ovanifrån.

Men oroa er inte, jag ska länka lite positiv skit här nedan som ni kan läsa efter detta inlägg. Lite som när man vill se en komedi efter den där läskiga skräckfilmen innan man somnar.

Men först ska jag ge er ett tips. När jag känner mig deppig så brukar jag lägga mig i sängen, skruva på lite extremt deppig musik i lurarna och sedan väntar man. Ibland kommer fulgråten, ibland inte. Hur som helst så pikar man botten mycket fortare än om man typ försöker muntra upp sig själv. Därefter är vägen sedan rakt uppåt! Skitbra faktiskt.

Och om det inte funkar så kom ihåg; Shit happens, then we die.

Positiv skit (utan inbördes ordning)

Karin Lundqvist

Nina Grawender

Sigrid Simonsson

Cindy & Janne

Kära dagbok

Idag är det internationella kvinnodagen vilket känns helt naturligt och bekvämt. 

De senaste 364 dagarna har jag gått och gratulerat alla män jag mött på internationella mans-dagarna så idag var det trevligt att själv bli gratulerad.

Men kära dagbok, skämt åsido, jag bestämde mig för att ta reda på mer om denna sällsynta men uppenbarligen fascinerande art som anses så ovanlig att den fått en alldeles egen internationell dag.

Kvinnan. Av Malin Linde.

Kvinnor är skygga varelser. De bor vanligtvis i hål i marken och kommer främst fram för att jaga och föda barn.

Huvudföda är rötter och bär samt små gnagare som de fångar i fällor. De anses ha hög intelligens, och IQ ligger strax under övriga människoapors.

Vid parningssäsong klär de sig i granna färger, klättrar ut på stenar i vattnet och sitter där och flätar håret medan männen slåss om att få bli betäckare.

Kvinnor är dräktiga i 9 månader och föder oftast 1-2 barn, det kan dock bli större kullar.

Övrig klädsel är heltäckande svart tyg med öppning endast för ögonen, Kvinnan är mycket enkel i sin natur. Kvinnor undviker helst att dra till sig uppmärksamhet.

Flocken är uppbyggd i hierarki med en så kallad alfahona (feminist) i spetsen.

Kvinnan ägnar sig gärna åt sång och dans och används i vissa kulturer i underhållande syfte.

Om Kvinnor börjar tro att de är något, eller har något att säga till om, kan man klappa henne på huvudet och uttala långsamma, lugnande ord, varpå hon oftast underkastar sig.

Om man fortfarande är osäker på vad en Kvinna är, så kan man åka på Kvinnosafari, där man kan betrakta henne i hennes naturliga miljö.

Den klassiska alfahonan kan vara något mer svårtämjd än övriga Kvinnor,
och bör helst lämnas i sin naturliga miljö.

Nu hoppas jag att ni lärt er lika mycket som mig om Kvinnor, och kom ihåg; kunskap är det första steget vi måste ta för att kunna leva i harmoni med dessa fantastiska varelser.

Imorgon: kokosnötter.

Kära beachspelare

Som ni tidigare läst i min blogg så ser sommaren för oss beachspelare fortfarande ganska oviss ut. Sveab sliter som djur för att få ihop en svensk proffstour, och svbf sliter med att dela ut challengers över  hela landet. Under tiden sitter vi beachbums på våra (feta) rövar och undrar vad vi ska ta oss till.

Mitt mål för sommaren är naturligtvis att spela på touren och göra resultat där, men då det lutar åt att det inte blir så många deltävlingar som man kanske önskat, så försöker jag samla på mig pepp för att spendera mina helger på Sveriges stränder istället.

Ni börjar ju ha koll på mig nu kära bloggläsare, och vet att jag är förtjust i att göra listor, så här kommer en lista över anledningar att spela challengers i sommar! Vill ni läsa fler listor så har jag även skrivit en guide till hur man på bästa sätt fuckar upp sitt huvud (jag hade en bitter dag), den kan ni hitta här; http://malinlinde.blogspot.com.br/2012/07/malins-guide-till-att-fucka-upp-huvudet.html

Här har ni 8 anledningar att spela challengers i sommar!

1. Då man spelar challengers slipper man nervositeten av en hejjande publik runt omkring sig. På challengers är det i bästa fall en fiskmås och möjligtvis en utslagen spelare som ska lifta hem med domaren som ser på = ingen press!

2. På challengers får man ofta den extra utmaningen av sidovind i 15 m/s. Perfekt för den som gillar att värma upp med halmstadbagger under försäsongen, som lätt vinner baggerkriget i Apelviken!

3. På SBT kan det hända att man blir så bitter för att man får högst rankade laget i första matchen och sedan Karin Lundqvist med partner på looser-side att man super ner sig. Dagen efter då man är bakfull köper man sedan ett paket mjölk och två paket ballerina kladdkaka som man moffar i sig på läktaren, vilket resulterar i att man aldrig mer vill se ett ballerina. (Detta var faan 3 år sedan nu, har inte tryckt ett ballerina sedan dess!)

4. På Swedish Beach Tour händer det att man får pikar av speakern när man gör dåliga grejer. Exempel på detta är satelit, att han frågar om detdär slaget verkligen var meningen, eller att man tagit rekord i att dra ut trosorna ur stjärten flest gånger under en match. Något som enkelt undviks om man spelar challenger!!

5. Man kan få fina utmaningar i form av after-darkmatcher då stockholmarna tagit lunch från sitt gruppspel mitt på dagen, vilket resulterar i att alla andra får vänta ca 2 h på att de ska bli färdiga. Mysigt!

6. Man får många gånger möjligheter att förbättra sina regelkunskaper i och med de långa och ofta givande konversationerna med spelare då man i challengers får döma matcher själv. Förslag på spelare som mer än gärna hjälper en att förbättra sina domarkunskaper är Andreas Rågfeldt och Johan Rininsland.

7. Challengertävlingarna är ofta placerade så att man har möjlighet till bad efter eller mellan matcher. För extra känsliga spelare kan det även vara skönt att veta att möjligheterna att dränka sig själv efter en eventuell förlust är förhållandevis små, då man helt enkelt inte orkar gå 5 km ut i vattnet efter en challengerturnering.

8. Man behöver oftast inte planlägga sin uppvärming under challengerturneringar, då ett besök på toaletten kostar ungefär 50% av energin man har kvar. Detta beroende på att den ligger så långt bort att om man ska hinna måste man löpa i sanden på ca 85 % av sin maxpuls, vilket effektivt värmer upp både kropp och själ.

Jag hoppas verkligen att dessa punkter får er alla att se det genuint fantastiska med våra svenska challengers, och att vi alla ses där! ;-)

Kram Malin

Turnering!

Igårkväll var det turnering både för damer och herrar nere vid banorna som vi tränar på. I damklassen var det 12 lag med vilket innebar gruppspel med vidare avancemang.
Jag spelade med Sandra Olausson för första gången någonsin, trots att vi tränat en del ihop förr.

Det gick bra för oss i gruppspel och kvart, tyvärr hade vi lite "otur" i lottningen och fick möta flera av de svenska lagen, men i kvart var det dags för ett brasselag vilket såklart var kul!

I semin tog det stopp mot Karin och Nina som också gjorde sin första turnering ihop. Roligt att möta ett så bra lag, trots att det inte räckte till vinst.
Karin och Nina vann sedan i finalen över Janne och Cindy från Norge, och man ser redan att de har stor potential! Hejja Sverige!!

Jag fick köra mycket block och Sandra jobbade på bra i deefet!! =)

Nu är det dags att tagga för en ny arbetsvecka ;-)