Idag har jag varit på gymmet för första gången på ett tag. I slutet av förra veckan var jag nämligen lite småsjuk så  jag tog det lugnt från beach och gym.

Tyvärr är det så att jag inte tycker om att gymma speciellt mycket och jag är säker på att jag egentligen kan förbättras väldigt mycket när det kommer till just min gymträning men än så länge har jag helt enkelt inte varit tillräckligt motiverad.

Jag anser att med mycket bolltouch och en bra hållning kommer man långt. Gymhållningen uppfanns för att lura andra folk på gymmet att man egentligen är grymt stark och vältränad. Hållningen innebär att man sträcker på sig ovanligt mycket, har en överdrivet studsig gång, samt drar ihop skulderbladen i omgångar. Detta ska alltså lura andra gymmare att man är stark och grym, och det är detta som jag är ganska bra på. (Ett plus på brassegymmen är bristen på A/C som får en att svettas jävligt mycket och därmed se ut som man kört ganska hårt fastän man egentligen bara promenerat dit och sedan knutit på sig skorna).

Nu var det dock en sak som hände på gymmet som raserade hela denna självbild jag skapat för mig själv (och främst andra).
Idag såg jag en låda i lagom höjd som jag tänkte att jag kunde köra lite hopp på, det var typ första gången för jag har av någon anledning alltid varit lite rädd för hoppträning. Efter 2 set på lådan fick jag en megasvettdroppe  i ögat mitt i ett hopp (ingen A/C som sagt), landade snett och slog i knät. Det visade sig alltså att min rädsla var befogad och tills jag har intresse och energi nog att utveckla min teknik i gymmet så ska jag nöja mig med den goda hållningen.

Den klassiska gymhållningen.

Lycka till på gymmet nu alla biffiga läsare, och glöm inte det viktiga; .